Det har tillkommit någon slags bugg så Anish kan inte jobba. ( .___. ) Därför fick jag fixa det på det bästa sättet. Hon tog ledigt och så får hon interjuva , skriva , förbättra egenskaper och sådant hemma. Hoppas bara inte att ekonomin går i kras..  Vi får hoppas att det försvinner i nästa patch.

-----------------------------------------------------------

Charlie och Picasso märkte att Anish inte mådde bra fullt ut. Hon kunde inte koncentrera sig på jobbet och hon mådde dåligt. Därför sa dem till henne att ta lite ledigt , vila ut och göra andra saker. Anish var bara lättad för hon hade massa saker att göra! (Medelålderskris.) 

Picasso visste att detta skulle leda till mindre pengar, så för att hjälpa familjen tog han ett deltidsjobb på bokhandeln.

När Picasso kom hem tänkte han laga mat åt familjen, men man ska inte alltid låta ungen göra allt. Det gick lite snett och började brinna..

En dag senare började det brinna i vardagsrummet..

Men sen kom några glada nyheter! Charlie blev befodrad , och det är bara nu ett steg kvar tills han har nått toppen! Det är då på tiden då tiden är knappt. Men Charlie är överlycklig , överlycklig över att kunna hålla uppe sin familj.  7

Tyvärr upptäckte Picasso efter några dagars arbete att han inte han med ett deltidsjobb. Han hatade att jobba på bokhandeln också så det fanns fler skäl att säga upp sig. Han hade nästan F i betyg och behövde koncentrera sig på skolan. Han kanske skulle kunna få lite mer fritid också?

Anish fick en dag ett telefonsamtal.  "Ni har vunnit! En semester för två vuxna , i två dagar.." Anish lyssnade hoppfullt på personen som berättade om vinsten. De har vunnit , en semester! Det skulle ju vara ganska skönt att komma bort , så kanske hon skulle må bättre sen. Det skulle ju kunna bli en ganska romantisk semester med Charlie. Så Anish tog med Charlie på semestern och lämnade över ansvaret på huset och växterna till Picasso.

"Gör inget dumt nu!" Sa Anish till Picasso innan dem satte sig i limon och åkte iväg till flyget.

Andra tonåringar skulle inte ha lyssnat på sina föräldrar , dem skulle dra till med fest och förstöra huset , men sådan är inte Picasso. Visst , han är en festprisse , men han vill helst inte få skulden på sig och våldgästar då hellre andras fester. Han lydde sin mamma och tog hand om växterna och slappade lite , fixade skolarbete och spelade lite tv - spel. Tid för sig själv. Visst tyckte han att det var lite ensamt och då och då ville han umgås med Mullvis , men han kastade ut henne då hon aldrig kunde lämna en ifred. Alltid skulle hon vara där! Tack vare henne fick man aldrig tid att dusha innan skolan bara för att hon skulle stå och glo.

För att komma ut lite stack Picasso till badhuset. Han låg och chilla lite på badfåtöljen som Charlie köpt för festivalbiljetter. 

Snart var det skolbal och Picasso ville ha någon att gå med. Han visste en tjej som han blivit ganska bra kompis med , Zara Adhult. Han visste också att hon var singel , men han visste inte om hon ville gå med honom eller redan hade någon att gå med. Picasso tog mod till sig och bjöd hem henne , där hemma frågade han om hon ville gå på balen med honom. Han fick chansen , bara om han visade sig värdig och kunde dansa bra!

Picasso jobbade på så mycket han kunde med sina läxor , men klarade det ändå inte riktigt. Charlie erbjöd därför sin hjälp. Inte för att han själv var så duktig på matte , men lite borde han ju iaf kunna hjälpa Picasso med.

Då var balen där! Picasso och Zara hade det underbart , hon hade inte finkläder på sig direkt , men hon hade väll helt enkelt inte råd , och han dömer henne inte för det. Mitt under dansen slutade Zara dansa. Tveksamt tittade hon upp på Picasso.

- Jo.. Började hon Trevande. Det är så att jag gillar dig Picasso. Gillar dig mycket , mycket. Hon tog en paus.

- Så? Sa han , nästan ljudlöst. Han visste nästan vad hon skulle fråga , och han visste vad han skulle säga.

Zara tvekade en stund.

- Vill du bli ihop med mig? Viskade hon och tittade ner i golvet.

- Ursäkta , vad sa du Zara? Picasso spände blicken i henne. Zara tittade upp och mötte hans blick.

- Vill du bli ihop med mig? Sa hon högt och tydligt nu. Picasso kysste henne.

- Såklart jag vill!

Det var en av Picassos lyckligaste dagar.